"Blyg men mycket oppositionell"

Knut Lundmark står vid husknuten med hjärtat bankande i bröstet. Skolan ligger bara ett stenkast härifrån, nära nog att man kan spana efter rörelse nere i backen.  Mor har just stängt in sig i kammaren, upprörd över hans ”ogudliga” åsikter. Men det är inte därför hjärtat slår så hårt. Nej, det är för hennes skull.

Birgit Carlson, den unga lärarinnan, är både vacker och skärpt. Hon är 21, tre år äldre än Knut och dessutom förlovad, men det spelar ingen roll. Det är något särskilt med Birgit, något annorlunda. Hon ger svar på tal som ingen annan, men mer än så: hon passar inte riktigt in här, skaver mot den trånga mallen.

Precis som han.

Ungdomsåren

Efter läroverket i Piteå tar Knut Lundmark på nytt strid för sin utbildnings skull. Mot sin mors vilja använder han det stipendium han fått, tar lån och dessutom extrajobb som korrekturläsare vid Norrskensflamman, två nätter i veckan, för att studera vid högre allmänna läroverket i Luleå. Siktet är inställt på Uppsala, universitetsstaden, men vägen dit är ännu lång.

Gymnasietiden är ingen odelad lycka. Knut känner sig ensam och ofta missförstådd, precis som i Piteå, men hittar istället sina gelikar i litteraturen. Hungrigt läser han sig igenom stadens bibliotek, frossar i kunskap och nya idéer. Framför allt Strindberg blir vännen i nöden och Knut blir alltmer radikal. Förhållandet med mor Lovisa slits ytterligare av hans revolt mot religionen, och då Knut marscherar i demonstrationståget 1:a maj 1908 blir han uppkallad av rektorn för att förklara sig. Det sänkta uppförandebetyg som hans uppstudsiga svarstal ger upphov till är det bara att smälta. Snart är han fri.

Breven från fröken Carlson är ljusglimtar i mörkret. Hon är intelligent som få, kan fäktas med orden och förstår fullt ut hans missnöje med att ”…förslöas och förfäas i den medeltida institution som kallas skolan.” Inte heller Birgit Carlson är nöjd över att vara i skola, allt är trögt och tungt i Krokträsk.

Knut Lundmark tar som den förste i sin släkt studentexamen i juni 1908. Genom ett stipendium kan han skriva in sig vid Uppsala universitet senare samma år. Fylld av ungdomlig glöd vill han reformera hela världen och förklara naturen.

Skribent

Karin Tjernström, arkivarie vid Norrbottens museum