Den tidiga odlingen i Norrbotten

På landet kan man inte leva om man inte är påhittig. Vill man inte bo i stan så får man bli allkonstnär i att försörja sig – egen företagare, hantverkare, mekaniker, nättekniker, biodlare, bonde. Många bäckar små är bättre än bara en.

Så har det varit länge.

Ny forskning visar att jordbrukets begynnelse i norr inte innebar något skarpt brott med det gamla livet. Att odla exempelvis korn och råg gav något extra att lägga till fisket, jakten och den rikedom som växer vilt. För att klara sig här måste man vara mångsysslare – då som nu.

Tidig odling i Norrbotten

De tidigaste tecknen på sädesodling i Norrbotten kan spåras genom förekomsten av sädespollen som lagras i myrar eller sjöbottnar. Pollenarkivet tas upp i borrprover, analyseras och dateras. Som med alla metoder finns det flera felkällor i analys och datering av pollen. Exempelvis kan sädespollen förväxlas med pollen från vilda växter i gräsfamiljen. Rågpollen är lätt att urskilja från vilda gräs men sprids däremot med vinden och kan hamna i en myr ganska långt bort från platsen där odlingen skett.

Andra tecken på odling är förekomst av pollen från nyttoväxter med lång historia som humle och hampa. Hampans fibrer användes bland annat till reptillverkning. Det finns också vilda växter som främjas av odling, exempelvis växter i släkterna mållor, dunört och nässlor. Om pollenanalysen visar att dessa växter ökar i antal under en viss tid kan förändringen vara ett indirekt tecken på odling.

Vid arkeologiska undersökningar inför vägprojektet Västra länken i Umeå påträffades rester av långhus där stolpar utgjort den takbärande konstruktionen. Bebyggelsen dateras till yngre bronsålder (1100-500 f. Kr.). Inom utgrävningsområdet påträffades sädeskorn av företrädesvis korn men även råg och havre. Det finns liknande huslämningar i Mellannorrland, men dessa är daterade till järnålder. Lämningar av stolpbyggda hus från brons- och järnålder finns i övrigt i stora delar av södra och mellersta Skandinavien och längs norska kusten upp till Troms. Det finns ännu inga kända huslämningar av detta slag i Norrbotten.

Silvermuseet i Arjeplog undersöker odlingens historia i norr i det pågående forskningsprojektet Recalling the Past. Projektet har sammanställt tidigare forskning och gör egna studier på flera lokaler i norra Norrland. Redan kända indikationer på tidig odling i norr som tidigare setts som undantag har nu kunnat sammanfogas med nya resultat till en mer sammanhållen bild av resursutnyttjande genom tid.

Forskningsresultaten tyder på att det under lång tid (ca 500 f. Kr. – 1500 e. Kr.) har förekommit en småskalig, sporadisk odling i norra Norrland med de första säkra tecknen daterade till järnålder och att denna form av odling fanns både i inlandet och vid kusten. Denna typ av odling förutsatte inte bofasthet och var en del i nyttjandet av flera olika naturresurser. Den praktiserades som ett komplement till fiske, jakt och insamling. Boskapsskötsel och renskötsel växte också fram som komplementnäringar under tidsperioden.

En övergång till permanent odling med intensifierad markanvändning och stadigvarande gårdar verkar ha skett i norra Norrland inom perioden ca 500 e. Kr. – 1500 e. Kr. De i nuläget kända indikationerna på tidig permanent odling i Norrbotten är daterade till medeltid. I Västerbotten finns det dock resultat som visar på tidig permanent odling i inlandet, ca 480 e. Kr i Burträsk.

Vetenskaplig data motsäger på så sätt att det under denna tid fanns en skarp gräns i markanvändning mellan kust och inland. Det fanns tvärtom sedan lång tid tillbaka en omfattande kontakt mellan människor i inlandet och kusten med utbyte av varor, seder, språk och idéer.

Platser med spår av tidig odling i Norrbotten

På flera olika platser, både i inlandet och vid kusten, har forskare hittat tecken på en tidig, småskalig odling i Norrbotten.

I Fisktjärnen nära Heden i Bodens kommun har en studie under 1990-talet föreslagit att odling praktiserats åtminstone från tidpunkten inom perioden 700 -1000 e. K.  I borrprov finns också enstaka korn- och rågpollen från ca 150 f. Kr.

I Svensbyn, Piteå kommun, finns tecken på småskalig odling  genom att kornpollen förekommer i mindre mängder från ca 125 e. Kr. De blygsamma pollenmängderna tyder på en sporadisk, småskalig odling. Större delen av nuvarande Svensbyn låg då under vatten. Under perioden 990-1390 förekommer rågpollen. Under 1400-tal märks en intensifierad markanvändning för bland annat  foderinsamling och bete men ännu inte en permanent odling.

I Arnemark, Piteå kommun, visar pollen på vegetationsförändringar kring 700 e. Kr. som indikerar bete och större mänsklig påverkan på naturen. Där finns då också Cannabispollen som kan innebära odling av humle eller skörd och rötning av hampa. Från tidigt 1300-tal odlades råg och vete permanent på platsen, samtidigt som bete fortsatt ske i området. Under samma tid skedde en liknande intensifierad markanvändning med sädesodling i Grandskogen, nära Öjebyn.

I Udtjá, Jokkmokks kommun och i Gråträsk, Piteå kommun, båda i Norrbottens inland, visar pollen av korn samt sekundärt indikerande växter på en sporadisk, småskalig odling från ca 800 e. Kr. Tidpunkten sammanfaller med dateringen för det tidigaste fyndet i den metalldepå som lagts ned i sjön Tjautjer strax söder om Gråträsk.

I pollenprover från en myr på Mattisberget, Luleå kommun, finns rågpollen daterat till ca 1200 e. Kr. Närmast belägna platser kända från tidiga skriftliga källor är Södra Sunderbyn och Gammelstad.

I Edefors, Bodens kommun, har det i pollenprover påträffats kornpollen daterade till ca 1200 e. Kr. och rågpollen daterade till ca 1450 e. Kr. Det finns också vagare odlingsindikationer före denna tidpunkt (ca 750 e. Kr.) i form av odefinierade sädespollen.

I Gieddeålge, Arjepologs kommun, förekommer kornpollen från 1350-tal och i Kartajauratj, väster om Porjus förekommer korn och råg sporadiskt från 1400 e. Kr.

Skribent

Sara Hagström Yamamoto, arkeolog med doktorsexamen, tidigare chef för avdelning Kulturmiljö vid Norrbottens museum.

Källor

Här kan du se vilka källor texten är baserad på

Förutom källorna nedan kan den som är intresserad av Silvermuseets projekt Recalling the Past läsa mer om det här: http://silvermuseet.se/forskning/publicering/

 

Bergman, I., 2017. Farmer fishermen. Interior lake fishing among coastal communities in Northern Sweden AD 1200-1600. Acta Borealia 2017.

Bergman, I., & Rahmqvist, P., 2018. Hunters of forests and waters. Late Iron Age and Medieval subsistence and social processes in coastal northern Sweden. Acta Borealia 2018.

Hörnberg, G., Josefsson, T., Liedgren, L., 2014. Revealing the cultivation history of northernmost Sweden: Evidence from pollen records. The Holocene 2014, vol 24 (3).

Hörnberg, G., Josefsson, T., Bergman, I., Liedgren, L., Östlund, L., 2015. Indications of shifting cultivation west of the Lapland border: Multifaceted land use in northernmost Sweden since AD 800. The Holocene 2015, vol 25 (6).

Josefsson, T., Ramqvist, P. H., Hörnberg, G., 2014. The history of early cereal cultivation in northernmost Fennoscandia as indicated by palynological research. Vegetation History and Archaeobotany 23, 2014.

Josefsson, T., Hörnberg, G., Liedgren, L., Bergman, I., 2017. Cereal cultivation from the Iron Age to historical times: evidence from inland and coastal settlements in northernmost Fennoscandia. Vegetation History and Archaeobotany 26, 2017.

Lindkvist A.-K., & Granholm, N., 2016. Stolpbyggda hus vid Umeälvens mynning. Den yngre bronsåldern i ny skepnad. Arkeologi i Norr 15.

Segerström, U., 1995. Vegetationshistoriska perpektiv på den fasta bosättningens uppkomst i Norrbottens kustland (inkl. Torneå). I: Wallerström, T. (red.), Norrbotten, Sverige och medeltiden – Problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi, del 2. Lund Studies in Medieval Archaeology 15:2. Lunds universitet. Lund.

Segerström, U., 1990. The post-glacial history of vegetation and agriculture in the Luleälv river valley. Archaeology and Environment 7. Umeå universitet. Umeå.

Wallerström, T., 1995. Norrbotten, Sverige och medeltiden – Problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi. Lund Studies in Medieval Archaeology 15:2. Lunds universitet. Lund.

Wallin J. E., 1996.Ekonomi och bebyggelsemönster vid Övre Norrlands kustland under bronsålder och förromersk järnålder – resultat av pollenanalyser. Arkeologi i Norr 6 /7.