Using the Milky Way to tell fortunes was common in olden times.

Reading the stars

A couple of thousand stars are visible to the naked eye in the night sky. The further away from electric light we get, the more stars our eyes can see. Besides using the stars to show the way and tell the time, people have also ascribed magical meanings to them that can be interpreted and understood.

In the past, belief in a supernatural world with magical “signs” that could be understood by those who had the knowledge was established early in life. The ability to read the stars could provide help, insight and information on everything from a person’s future love life to how much snow there would be next winter. “They are clever at star signs” was the phrase used to describe those who were skilled in reading the stars.

Folktro om stjärnor i Nederluleå socken under 1930 talet

Följande uppgifter kommer från en insamling som gjordes av August Nordström i Nederluleå socken i Norrbotten under 1930-talet:

”Då under höstnatten stjärnorna äro ovanligt klara och rikliga, bådar det snar sydvästvind och blåst.”

”Hade vi kallt å stjärnklara um lusse (lucia), hade vi då säkert trettondeslen (lenväder).”

”När en stjärna faller, ger man akt, i vilken riktning den synes falla ned. Vinden tros nämligen skola komma att blåsa från det hållet under den närmaste tiden.”

”När stjärnor fladdra, så blir det storm.”

”När en stjärna faller, så bådar det snöfall.”

”När stjärnorna gnistra, blir det kallt, och när stjärnorna äro ludna, blir det töväder eller nederbörd.”
(Ludna är en gammal benämning på dunkla stjärnor.)

”När Vattumannen eller Fiskarna regera, så skulle det bli regnigt och vått.”

”Är det stjärntjockt på jul- och nyårsnatt, skall det bli mycke bär till året.”

”Man kallade Aftonstjärnan för matmodern och en liten stjärna, som var i närheten av den för pigan. Om vid nyåret matmodern gick före pigan, det vill säga var längre till höger på himlen, då skulle det bli bra år, men gick pigan före matmodern, då blev det svagår, ty pigan var slösaktig.”

”I de veckorna, då Fiskarnas stjärnbild var utsatt (i gamla almanackan) så betydde det, trodde man, mycket fisk eller, som det sades: Det är stor fiskvandring i den här veckan, det blir god fångst. Var en fiskarepojke född i en sådan vecka, blev han ´frejfiskare´(det vill säga, han fick god fiskelycka).”

Magiska åtgärder

Här är några exempel på uppteckningar om så kallade magiska åtgärder, som man med stjärnornas hjälp kunde ta till, för att förhindra, förbättra eller förändra något som skulle ske:

”Man skulle så på ny = vid nymåne,  eller på tvillingarna eller tvillingdagarna, då blev det bra skörd, men på Kräftan skulle man akta sig för att så; det var maskdagarna det. Då kom det mask på säden. Kräftan är en slags mask hon.”

”För att få jaktlycka skulle man göra en kula, som innehöll oblat, blånor, naglar, brutna synålar
med mera, nio slag men inte bly; med denna skulle man skjuta rätt i söder på en al, och man skulle då stå, så att man hade ryggen mot Nordstjärnan (Polstjärnan).”

”En häst hade en gång blivit sjuk i stallet. Ägaren laddade då bössan i stallet och gick ut och sköt på Nordstjärnan. I detsamma spratt hästen upp och var frisk.”

”Om julkvällen ställde de en tallrik under bordet, och på denna lade de all slags mat och dryck av det, som var på bordet. Sedan på julkvällen gick de med denna tallriken på den åkern, som hade långhavre (svårt ogräs), och så slog de tre slag mot Nordstjärnan och bad långhavren resa ner i havens djup, så långt så de inte skulle varken se den eller höra den.”

”För att vitlöken skulle äga den rätta kraften, måste den sås eller planteras en stjärnklar torsdagskväll, sedan dagranden försvunnit från horisonten.”

”Ville man bli lyckligt gift, skulle man gifta sig med någon, som var född i samma stjärnbild som en själv”.

”Pekar man åt stjärnorna, händer det någon olycka.”

Att spå i vintergatan för att förutsäga väderleken

Det var förr vanligt att förutspå hur den kommande vintern skulle bli genom att titta på vintergatan. Om vintergatan var jämn och ljus, betydde det en sträng vinter med mycket snö. Var den fläckig, blev vintern ojämn. En stor ljus fläck nere vid horisonten betydde sträng kyla och mycket snö i början av vintern. Bästa tiden att spå vintergata var under augusti.

Människor har använd många olika namn på vintergatan. Vintergatan, Vinterbråkan, Kallgatan, Spågatan, Snögatan, Brötan, Vintervägen, Vinterbråtan, Vintervägen är exempel på namn som människor i Norrbotten använt när de talat om Vintergatan.

Stjärnorna som klocka och kompass

Förmågan att med hjälp av stjärnornas placering på natthimlen bestämma både väderstreck och tid var viktig i en tillvaro utan klocka och kompass. Här berättar några uppgiftslämnare om denna kunskap:

”Nordstjärnan (Polstjärnan) har förr i världen tjänat som vägvisare. Alla stugor, kyrkor och sådant sattes upp efter denna.”

”När de tog ut sollinjen, då tog de väderstrecket på natten efter Nordstjärnan, och sedan satte de upp käppar i en rak linje från Nordstjärnan. När sedan solen kom och följde efter och skuggade de där stolparna, då var klockan tolv.”

”Ifrån hösten och fram mot fastan kunde Sjustjärnorna (Plejaderna) ange tiden. Mellan jul och trettondagen gick Sjustjärnorna ner klockan fyra på morgonen.”

”När dom kolade milor i skogen, då bruka dom se på Karlavagnen, vad tiden led. Var det mulet, då hade de reda på tiden genom brasorna i kojhärden.”

”De gamla fiskarna, som hade legat på sjön flera hundratals nätter och sett på stjärnorna,
kunde se och säga, hur mycket klockan var om nätterna, när de sågo Nordstjärnan och Karlavagnen och tisteln på den.”

 

Ordspråk om stjärnor

”Det är lika omöjligt som att ta ner stjärnorna.” - Om något som man tyckte var omöjligt. ”Det blir, när Karlavagnen stannar.” - Om något man inte trodde skulle ske. ”Det står skrivet i stjärnorna.” - Om något, som är svårt att förutse. ”Han är född under en lycklig stjärna.” - Om en person, som har tur.

Källor

Frågelista M 98, ”Stjärnor och stjärnbilder”, Institutet för språk och folkminnen nuvarande DFU, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Skribent

Ida Renlund, Luleå. Lärarutbildad vid Luleå tekniska universitet. Arbetar sedan 2004 vid Norrbottens museum som museipedagog.